Hon kallades Daisy


HON KALLADES DAISY

För exakt ett hundra år sedan avled en svensk prinsessa hastigt och lamslog ett helt land. Vad var det som hände? Och varför blev det så tyst efteråt? Prinsessan Christina, som aldrig fick träffa sin farmor, har försökt komma henne närmare och finna svar.

Nu var det inte vilken kvinna som helst. Kronprinsessan Margareta var barnbarn till drottning Victoria av Storbritannien och gift med Sveriges kronprins och hade lätt kunnat vara distanserad från folket under sin tid i landet. Istället spreds sorgen över en hel nation när hon gick bort, och fick självaste Hjalmar Branting att uttrycka de legendariska orden: ”Nu har solstrålen i Stockholms slott slocknat”. Då var hon endast trettioåtta år gammal och i åttonde månaden med sitt sjätte barn. Trots sin korta levnadstid hade hon då hunnit bli hela Sveriges ”Daisy” och den första moderna kungligheten.

Tack vare veckopress och reportagebilder blev kungligheternas aktiviteter och personliga intressen mer publika. Svenska folket kunde se sin kronprinsessa spela bandy, påta i trädgården, fotografera och busa med barnen. Det var något alldeles nytt och spännande. Vid sidan om det privata visade kronprinsessan ett starkt engagemang för barns och handikappades välfärd. Hon tog bl.a. initiativ för husmodersskolor med utbildning i barnavård och startade en arbetsnämnd för de blinda. Hennes sociala engagemang intensifierades i och med första världskriget, med hjälpinsatser för krigsoffer och soldater.

Prinsessan Christina har genom de privata familjearkivens bilder, brev och dokument lyckats levandegöra och fördjupa porträttet av sin farmor. Fram växer en engelsk prinsessa som var mångsidigt begåvad och ovanligt öppen för sin tid. Studieresan till författarens kusiner, Drottning Margrethe och prinsessan Benedikte av Danmark, tillsammans med ett unikt bildmaterial, har bidragit till att skildra ett lika delar fascinerande som sorgligt levnadsöde.  

Prinsessan Christina Fru Magnuson, är syster till Kung Carl XVI Gustaf. Hon har utfört otaliga representationsuppdrag och verkat för svenskt kulturliv. I många år var hon arbetande styrelseordförande för Svenska Röda Korset.

Boken är skriven i samarbete med Carl Otto Werkelid, som sedan 1970-talet varit verksam som journalist och kulturskribent och i många år arbetat på Svenska Dagbladet, bland annat som kulturchef. Han har också varit kulturråd vid svenska ambassaden i London. De båda författarna har tillsammans tidigare skrivit Dagar på Drottningholm (2016).